Resultaträkning – så visar den företagets ekonomiska resultat i årsredovisningen

Resultaträkning är en central del av företagets årsredovisning som visar alla intäkter, kostnader och det slutliga resultatet under en redovisningsperiod. Resultaträkningen ger en tydlig bild av företagets lönsamhet och ekonomiska prestation. Den upprättas enligt årsredovisningslagen och fungerar tillsammans med balansräkningen för att ge en komplett översikt av företagets ekonomi. I denna guide förklarar vi hur resultaträkningen fungerar, vad den innehåller, hur den skiljer sig från balansräkning och vilka lagar och regler som styr upprättandet.

Vad är en resultaträkning?

Resultaträkning är en finansiell rapport som visar företagets intäkter och kostnader under räkenskapsåret. Den beräknas genom att dra av alla kostnader från samtliga intäkter, vilket ger företagets resultat för perioden.

Resultaträkningen täcker en specifik redovisningsperiod, vanligtvis 12 månader. Den utgör en obligatorisk del av årsredovisningen för svenska företag och måste upprättas enligt gällande lagstiftning.

Rapporten bokförs löpande under året på resultatkonton och sammanställs vid räkenskapsårets slut. Alla poster i resultaträkningen nollställs vid årsskiftet, till skillnad från balanskonton som överförs till nästa period.

Resultaträkningens syfte i företagets ekonomiska rapportering

Resultaträkningen visar företagets lönsamhet genom att beräkna vinst eller förlust för perioden. Den ger intressenter som ägare, investerare och banker möjlighet att bedöma företagets prestation.

Rapporten används för beskattning genom att beräkna det skattemässiga resultatet. Företagets ekonomiska situation analyseras genom nyckeltal baserade på posterna i resultaträkningen.

Resultaträkningen kompletterar balansräkningen genom att förklara hur företagets ekonomi har förändrats under perioden. Tillsammans ger de en fullständig bild av företagets ekonomiska ställning.

Vad innehåller en resultaträkning?

Resultaträkningen innehåller flera huvudkomponenter som tillsammans visar hur företagets resultat har utvecklats. Strukturen följer årsredovisningslagen och visar ett tydligt flöde från intäkter till slutligt resultat.

De centrala posterna i resultaträkningen är:

• Rörelseintäkter (försäljning och omsättning)
• Rörelsekostnader (varukostnader, personalkostnader, avskrivningar)
• Rörelseresultat (intäkter minus rörelsekostnader)
• Finansiella poster (ränteintäkter och räntekostnader)
• Resultat efter finansiella poster
• Skatt på årets resultat
• Årets resultat (överförs till balansräkningen)

Rörelseintäkter och rörelsekostnader i resultaträkningen

Rörelseintäkter omfattar främst försäljning av varor och tjänster, även kallat omsättning. De kan även inkludera andra rörelseintäkter som hyresintäkter eller licensavgifter.

Rörelsekostnader består av flera poster. Varukostnader täcker inköp av material och varor. Personalkostnader inkluderar löner, sociala avgifter och andra förmåner. Avskrivningar på anläggningstillgångar fördelas över tillgångens nyttjandeperiod. Övriga externa kostnader omfattar hyror, marknadsföring och konsulttjänster.

Samtliga intäkter och kostnader bokförs på resultatkonton enligt BAS-kontoplanen. Ett tillverkningsföretag har höga varukostnader, medan ett konsultföretag har större personalkostnader i relation till omsättningen.

Finansiella poster och årets resultat

Finansiella intäkter består av ränteintäkter på banktillgodohavanden och utdelning på innehav. Finansiella kostnader omfattar räntekostnader på lån och krediter.

Skatt beräknas på resultatet efter finansiella poster. Bolagsskatten för svenska aktiebolag är 20,6 procent av det skattemässiga resultatet.

Årets resultat är slutposten i resultaträkningen. Detta belopp överförs till balansräkningen och påverkar företagets eget kapital. Ett positivt resultat ökar det egna kapitalet, medan en förlust minskar det.

Hur fungerar bokföring till resultaträkningen?

Löpande bokföring skapar grunden för resultaträkningen genom att varje transaktion registreras på rätt resultatkonto. Kopplingen mellan daglig bokföring och årets slutliga resultaträkning är direkt.

Resultatkonton skiljer sig från balanskonton genom att de nollställs vid varje årsskifte. Balanskonton (tillgångar, skulder och eget kapital) överförs istället till nästa räkenskapsår.

Transaktioner bokförs under året på kontoklass 3-8 i BAS-kontoplanen. Kontoklass 3 innehåller intäktskonton medan kontoklass 4-8 innehåller olika kostnadskonton.

Resultatkonton och hur de bokförs

Resultatkonton definieras som kontoklass 3 till 8 i debet i BAS-kontoplanen. De används för att registrera alla händelser som påverkar företagets resultat.

Skillnaden mot balanskonton är periodens behandling. Resultatkonton visar företagets prestation under en specifik period och nollställs sedan. Balanskonton visar företagets ekonomiska ställning vid en tidpunkt och har kvarvarande saldo.

Vanliga resultatkonton inkluderar konto 3000 för försäljning, konto 4000 för varukostnader, konto 7000 för löner och konto 6000 för lokalkostnader. Intäkter krediteras medan kostnader debiteras enligt grundläggande bokföringsprinciper.

Från löpande bokföring till bokslutet

Processen börjar med verifikationer som registreras i bokföringssystemet. Varje verifikation bokförs på rätt resultatkonto enligt kontoplanen. Bokföringen sker löpande under hela räkenskapsåret.

Periodisering och justeringar görs vid bokslutet för att matcha intäkter och kostnader till rätt period. Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter justeras för att ge en korrekt bild av periodens resultat.

Avstämningar genomförs innan resultaträkningen färdigställs. Alla resultatkonton kontrolleras och eventuella felaktiga bokföringar rättas. Först efter dessa avstämningar kan resultaträkningen anses tillförlitlig.

Hur skiljer sig resultaträkning och balansräkning?

Den fundamentala skillnaden mellan resultaträkning och balansräkning är tidsperspektivet. Resultaträkningen visar en period medan balansräkningen visar en tidpunkt.

Resultaträkningen redovisar intäkter och kostnader under räkenskapsåret. Balansräkningen visar tillgångar, skulder och eget kapital vid bokslutsdagen.

De kompletterar varandra i årsredovisningen genom att förklara olika aspekter av företagets ekonomi. Resultaträkningen förklarar hur företaget har presterat, medan balansräkningen visar vad företaget äger och är skyldig.

Resultaträkningen visar företagets prestation under en period

Tidsaspekten sträcker sig från 1 januari till 31 december i normalfallet. Resultaträkningen mäter företagets lönsamhet genom att jämföra samtliga intäkter och kostnader under räkenskapsåret.

Den mäter även effektivitet genom att visa hur väl företaget omvandlar intäkter till vinst. Rörelsemarginalen beräknas genom att dividera rörelseresultatet med omsättningen.

Alla resultatkonton nollställs vid periodens slut. Saldo överförs inte till nästa år, vilket gör att varje räkenskapsår börjar från noll.

Balansräkningen visar företagets ekonomiska ställning vid en tidpunkt

Balansräkningen representerar en ögonblicksbild den 31 december. Den visar exakt vad företaget äger och är skyldig vid bokslutsdagen.

Tillgångar inkluderar anläggningstillgångar som maskiner och byggnader samt omsättningstillgångar som lager och kundfordringar. Skulder omfattar både kortfristiga och långfristiga förpliktelser.

Årets resultat från resultaträkningen förs över till balansräkningens eget kapital. Detta skapar kopplingen mellan de två rapporterna och säkerställer att balansräkningen balanserar.

Vilka lagar och regler styr resultaträkningens upprättande?

Årsredovisningslagen (ÅRL) är huvudregleringen för hur resultaträkning ska upprättas i Sverige. Lagen specificerar vilka poster som ska ingå och hur de ska presenteras.

Bokföringslagen (BFL) reglerar den löpande bokföring som ligger till grund för resultaträkningen. God redovisningssed måste följas för att bokföringen ska vara korrekt.

K-regelverken (K1, K2, K3, K4) anger detaljeringsgrad och upplysningskrav beroende på företagets storlek. Aktiebolag tillämpar oftast K3 medan mindre företag kan använda K2.

Skillnader mellan företagsformer påverkar vilka regler som gäller. Aktiebolag har strängare krav än enskilda firmor och handelsbolag.

Årsredovisningslagen och bokföringslagen

ÅRL anger resultaträkningens obligatoriska innehåll och uppställningsform. Lagen kräver att alla väsentliga poster redovisas separat för att ge en tydlig bild av företagets resultat.

BFL kräver att all bokföring följer god redovisningssed och att verifikationer sparas i minst sju år. Bokföringen måste vara fullständig, korrekt och genomförd i kronologisk ordning.

Alla aktiebolag omfattas av lagstiftningen. Även handelsbolag och enskilda firmor som når vissa storleksgränser måste följa delar av reglerna.

Sanktioner vid bristande efterlevnad inkluderar skattetillägg, företagsbot och i allvarliga fall personligt straffriktigt ansvar för företagsledningen.

K-regelverken och resultaträkningens utformning

K-regelverken består av fyra nivåer anpassade till olika företagsstorlekar. K1 är enklast och används av enskilda näringsidkare. K2 riktar sig till mindre aktiebolag. K3 är standardregelverket för de flesta aktiebolag. K4 tillämpas av noterade företag och stora koncerner.

Företag som tillämpar K2 kan använda en förkortad form av resultaträkningen med färre uppdelningar. K3-företag måste följa en kostnadsslagsindelad resultaträkning eller funktionsindelad resultaträkning enligt ÅRL.

Detaljeringsgraden ökar med företagets storlek. Större företag måste lämna fler noter och upplysningar om posterna i resultaträkningen.

Ett aktiebolag med omsättning under 3 miljoner kronor kan tillämpa K2. Företag över denna gräns måste normalt tillämpa K3 med fullständig resultaträkning.

Hur upprättas resultaträkningen i praktiken?

Processen att upprätta resultaträkningen följer flera steg från löpande bokföring till färdig rapport. Moderna bokföringsprogram förenklar arbetet genom automatiserade rapporter.

Tekniska hjälpmedel inkluderar bokföringssystem som Fortnox, Visma och Hogia. Dessa system genererar resultaträkningen automatiskt från de bokförda transaktionerna.

Vanliga utmaningar inkluderar felaktig periodisering, saknade verifikationer och felaktiga konteringar. Kvalitetssäkring genom avstämningar är avgörande för korrekthet.

Från bokföringssystem till färdig resultaträkning

Export från bokföringssystem sker vanligen genom att välja rapportfunktionen för resultaträkning. Systemet sammanställer automatiskt alla bokförda transaktioner på resultatkonton.

Avstämningar och kontroller genomförs genom att jämföra resultaträkningens poster med förväntade värden. Omsättningen kontrolleras mot faktureringsunderlag och kostnader stäms av mot leverantörsfakturor.

Periodens justeringar inkluderar upplupna kostnader för tjänster som ännu inte fakturerats. Förutbetalda intäkter justeras för att matcha rätt period. Avskrivningar på anläggningstillgångar beräknas och bokförs.

Standardiserade rapportmallar finns i de flesta bokföringssystem. Mallar följer årsredovisningslagens struktur och kan anpassas efter företagets specifika behov.

Vanliga fel och hur de undviks vid upprättande av resultaträkningen

Felaktig periodisering uppstår när intäkter eller kostnader bokförs i fel period. En faktura daterad i december men som avser tjänster i januari ska periodiseras till nästa år.

Bokföringsfel som påverkar resultaträkningen inkluderar felaktiga konteringar till fel resultatkonto. En kostnad bokförd som varukostnad istället för personalkostnad ger felaktig kostnadsfördelning.

Konsekvenser av fel i resultaträkningen påverkar beskattningen direkt. Ett för högt resultat leder till för hög skatt, medan ett för lågt resultat kan leda till skattetillägg.

Rutiner för kvalitetssäkring inkluderar månatlig avstämning av resultatkonton. Kontroll av större avvikelser mot budget och föregående år identifierar potentiella fel tidigt.

Hur används resultaträkningen för ekonomisk analys?

Nyckeltal baserade på resultaträkningen används för att bedöma företagets lönsamhet. Rörelsemarginalen beräknas genom att dividera rörelseresultatet med omsättningen.

Lönsamhetsanalys jämför olika perioder för att identifiera trender. Trendanalys visar om företagets resultat förbättras eller försämras över tid.

Företagets ledning använder resultaträkningen för att fatta strategiska beslut om investeringar och kostnadsbesparingar. Investerare analyserar lönsamheten innan de investerar kapital. Banker bedömer kreditvärdighet baserat på företagets resultat och stabilitet.

Nyckeltal och lönsamhetsmått från resultaträkningen

Rörelsemarginal beräknas som rörelseresultat dividerat med omsättning multiplicerat med 100. En rörelsemarginal på 10 procent innebär att 10 öre av varje intjänad krona är rörelseresultat.

Vinstmarginal beräknas som årets resultat dividerat med omsättning multiplicerat med 100. Detta nyckeltal visar företagets slutliga lönsamhet efter alla kostnader och skatter.

Avkastning på totalt kapital beräknas genom att dividera resultat efter finansiella poster plus finansiella kostnader med totalt kapital. Detta mäter hur effektivt företaget använder sitt kapital.

Branschspecifika jämförelser visar hur företagets nyckeltal förhåller sig till konkurrenterna. Detaljhandeln har normalt lägre marginaler än konsultbranschen, vilket gör att jämförelser måste göras inom samma bransch.

Resultaträkningen som underlag för framtidsprognoser

Historiska resultaträkningar analyseras för att identifiera trender i intäkter och kostnader. Dessa trender används för att budgetera kommande år.

Trendanalys över flera år visar om omsättningen växer stadigt eller varierar kraftigt mellan år. Kostnadsstrukturen analyseras för att se om vissa kostnader ökar snabbare än omsättningen.

Makroekonomiska faktorer påverkar företagens resultat kraftigt. BNP-tillväxten väntas uppgå till 2,8 procent under 2026, vilket stärker förutsättningarna för ökad konsumtion och högre intäkter enligt Ekonomifakta.

59 procent av svenska företag tror på starkare ekonomi 2026, vilket skapar optimism om förbättrade resultat framöver enligt HR Nytt.

Resultaträkningen vid olika företagsformer

Skillnader mellan aktiebolag, enskild firma och handelsbolag påverkar hur resultaträkningen upprättas. Aktiebolag har strängare krav än enskilda firmor.

Särskilda krav för olika bolagsformer regleras i årsredovisningslagen. Aktiebolag måste upprätta fullständig årsredovisning medan enskilda firmor kan använda förenklat årsbokslut.

Publiceringskrav varierar mellan företagsformer. Aktiebolag måste publicera årsredovisningen på Bolagsverket, medan enskilda firmor inte har samma krav.

Förenklingar för mindre företag gäller främst enskilda firmor och små handelsbolag som kan tillämpa K1 eller K2.

Resultaträkning för aktiebolag

ÅRL kräver att aktiebolag upprättar fullständig resultaträkning enligt specificerad uppställningsform. Både kostnadsslagsindelad resultaträkning och funktionsindelad resultaträkning är tillåtna.

K3-regelverket är standardregelverket för de flesta svenska aktiebolag. Det kräver detaljerad redovisning av rörelseintäkter, rörelsekostnader, finansiella poster och skatt.

Publiceringskrav på Bolagsverket innebär att årsredovisningen inklusive resultaträkningen blir offentlig. Den måste lämnas in inom sju månader efter räkenskapsårets slut.

Resultaträkningsschema enligt ÅRL börjar med rörelseintäkter, följt av rörelsekostnader uppdelat på poster som råvaror, personalkostnader och avskrivningar. Därefter visas rörelseresultat, finansiella poster, resultat efter finansiella poster, skatt och årets resultat.

Resultaträkning för enskild firma och handelsbolag

Förenklingsregler enligt K1 och K2 tillåter mindre företagare att upprätta ett förenklat årsbokslut istället för fullständig årsredovisning. Resultaträkningen kan presenteras i förkortad form.

Skillnader i upplysningskrav innebär att enskilda firmor inte behöver lämna lika detaljerade noter. Färre poster behöver specificeras jämfört med aktiebolag.

Skattemässiga särskiljningar påverkar hur resultatet beräknas för enskilda näringsidkare. Periodiseringsfond och expansionsfond kan användas för att sänka det skattemässiga resultatet.

Mindre omfattande resultaträkningar för enskilda firmor innehåller ofta bara huvudposter som intäkter, kostnader och resultat utan detaljerad uppdelning.

Hur påverkar resultaträkningen företagets beskattning?

Kopplingen mellan redovisat resultat och skattemässigt resultat är inte alltid direkt. Justeringar görs för poster som behandlas olika i redovisning och beskattning.

Vanliga justeringar inkluderar skattemässiga avskrivningar som kan skilja sig från redovisningsmässiga avskrivningar. Periodiseringsfonder används för att sänka det skattemässiga resultatet.

Årets resultat i resultaträkningen ligger till grund för beräkning av bolagsskatt. Bolagsskatten är 20,6 procent av det skattemässiga resultatet för svenska aktiebolag.

Från redovisat resultat till skattemässigt resultat

Skattemässiga justeringar görs genom att lägga till eller dra ifrån poster från det redovisade resultatet. Periodiseringsfonder dras av från resultatet och sänker därmed skatten.

Temporära skillnader uppstår när en intäkt eller kostnad påverkar resultatet olika år i redovisning och beskattning. Avskrivningar kan vara högre skattemässigt än redovisningsmässigt ett år, vilket ger en temporär skillnad.

Permanenta skillnader påverkar resultatet i redovisningen men inte beskattningen, eller tvärtom. Representation över gränsen för avdragsgilla kostnader är en permanent skillnad.

Dokumentationskrav innebär att alla justeringar mellan redovisat och skattemässigt resultat måste dokumenteras i skattedeklarationen. Beräkningen ska vara transparent och kontrollerbar.

Digitalisering och framtidens resultaträkningar

AI och automatisering påverkar bokföring genom att maskinlära system kan kategorisera transaktioner automatiskt. Verifikationer skannas och bokförs utan manuell hantering.

Trender inom konsultbranschen 2026 visar ökad efterfrågan på konsulter som kan leverera mätbar effekt och ekonomisk effektivitet enligt TNG. Företagen söker konsulter som förstår hur resultaträkningen påverkas av olika beslut.

Realtidsrapportering blir vanligare genom molnbaserade bokföringssystem. Resultaträkningen kan uppdateras kontinuerligt istället för endast vid bokslut.

Framtida förändringar i redovisningsstandarder kan innebära ökad harmonisering med internationella regler. ESG-rapportering (miljö, socialt ansvar och bolagsstyrning) kan komma att integreras närmare finansiell rapportering.

Vanliga frågor om resultaträkning

Vad är skillnaden mellan resultaträkning och balansräkning?

Resultaträkningen visar intäkter och kostnader under en period, vanligtvis ett räkenskapsår. Balansräkningen visar tillgångar, skulder och eget kapital vid en specifik tidpunkt, normalt bokslutsdagen.

Resultaträkningen mäter företagets lönsamhet genom att beräkna vinst eller förlust. Balansräkningen visar företagets ekonomiska ställning och finansiella stabilitet.

De kompletterar varandra genom att resultaträkningens slutresultat överförs till balansräkningens eget kapital. Tillsammans med balansräkning och resultaträkning får intressenterna en fullständig bild av företagets ekonomi.

Hur ofta ska en resultaträkning upprättas?

Minst en gång per år vid bokslut enligt årsredovisningslagen. Alla företag som omfattas av bokföringsskyldighet måste upprätta resultaträkning för räkenskapsåret.

Många företag gör månatliga eller kvartalsvisa resultaträkningar för löpande uppföljning. Detta ger företagsledningen bättre kontroll över företagets ekonomiska utveckling.

Lagkrav avser årlig resultaträkning, medan frivillig rapportering kan ske oftare. Börsnoterade företag publicerar kvartalsrapporter med resultaträkning för investerarnas information.

Vem får se företagets resultaträkning?

Beror på företagsform och storlek. Aktiebolag måste publicera årsredovisningen inklusive resultaträkningen på Bolagsverket, vilket gör den offentligt tillgänglig.

Offentlighetskrav för aktiebolag innebär att vem som helst kan begära ut årsredovisningen. Banker, leverantörer och potentiella affärspartners använder ofta denna information.

Intressenters rätt till insyn varierar. Aktieägare har alltid rätt att ta del av resultaträkningen. Borgenärer kan begära att få se företagets ekonomiska rapporter.

Sekretess för enskilda firmor innebär att resultaträkningen normalt inte är offentlig. Endast myndigheter som Skatteverket har rätt att ta del av informationen.

Kan resultaträkningen revideras efter att den är upprättad?

Ja, men endast under särskilda omständigheter. Om väsentliga fel upptäcks efter att årsredovisningen fastställts kan korrigeringar behöva göras.

Korrigeringar och omräkningar genomförs genom att upprätta en rättad årsredovisning. Detta kräver att bolagsstämman fattar nytt beslut om fastställelse.

Processen för att rätta fel börjar med att identifiera felet och beräkna dess påverkan. Styrelsens förslag till rättelse presenteras för bolagsstämman. Efter beslut lämnas en rättad årsredovisning till Bolagsverket.

Revisorns roll är att granska både den ursprungliga och den rättade resultaträkningen. Revisionsberättelsen måste kommentara rättelsen och dess påverkan på företagets resultat.

Vad händer med årets resultat efter att resultaträkningen är klar?

Årets resultat överförs till balansräkningen och påverkar eget kapital. Ett positivt resultat ökar det egna kapitalet, medan en förlust minskar det.

Resultatdisposition beslutas av bolagsstämman i aktiebolag. Ägarna bestämmer hur vinsten ska användas, vanligen mellan utdelning till aktieägare och kvarhållna vinstmedel.

Utdelning innebär att delar av vinsten betalas ut till ägarna. Kvarhållna vinstmedel stannar i företaget och stärker det egna kapitalet för framtida investeringar och buffert vid förluster.

Processen dokumenteras i bokslutet genom resultatdispositionen som visar hur årets resultat har fördelats.