Vad är en periodiseringsfond och hur fungerar den för aktiebolag och enskild firma?

En periodiseringsfond är ett skattemässigt verktyg för juridiska personer som aktiebolag samt enskilda firmor och handelsbolag att skjuta upp beskattningen genom avsättning från årets vinst. Avsättningen minskar det beskattningsbara resultatet och skapar en fond som måste återföras senast sjätte året. Under tiden beskattas en schablonintäkt årligen.

Denna artikel förklarar regler för avsättning till periodiseringsfond, återföring av periodiseringsfond, fördelar med periodiseringsfond och hur du bokför och deklarerar korrekt.

Vad innebär avsättning till periodiseringsfond?

Avsättning till periodiseringsfond är en bokslutsdisposition som minskar årets resultat före skatt. Avsättningen redovisas i resultaträkningen som kostnad och i balansräkningen under obeskattade reserver.

För aktiebolag får du sätta av högst 25 % av vinsten före avdrag. Enskild firma och handelsbolag får sätta av högst 30 % av inkomsten i näringsverksamheten före avsättning till periodiseringsfond (motsvarar ruta R33 i NE-bilagan).

Exempel för aktiebolag: Om ditt aktiebolag har en vinst på 200 000 kr före avdrag kan du göra en avsättning på maximalt 50 000 kr (200 000 × 25 %). Detta minskar det beskattningsbara resultatet till 150 000 kr.

Exempel för enskild firma: Vid en inkomst i näringsverksamheten på 300 000 kr kan du sätta av 90 000 kr (300 000 × 30 %). Den beskattningsbara inkomsten blir då 210 000 kr.

Hur stor del av vinsten får avsättas till periodiseringsfond?

Gränsbeloppen för avsättning till periodiseringsfonder är olika beroende på företagsform:

• Aktiebolag: Högst 25 procent av årets vinst eller överskott före avdrag
• Enskild firma/handelsbolag: 30 procent av inkomsten i näringsverksamheten före avsättning

Procentsatserna är fasta och fastställda i inkomstskattelagen. En enskild näringsidkare beräknar avsättningen på beloppet i NE-bilagan ruta R33, medan aktiebolag utgår från årsresultatet före bokslutsdispositioner.

Beräkningsexempel aktiebolag:

• Vinst före bokslutsdispositioner: 400 000 kr
• Maximal avsättning: 100 000 kr (400 000 × 0,25)
• Vinst efter avsättning: 300 000 kr

Beräkningsexempel enskild firma:

• Inkomst före avsättning: 250 000 kr
• Maximal avsättning: 75 000 kr (250 000 × 0,30)
• Beskattningsbar inkomst: 175 000 kr

Vilka företag kan använda periodiseringsfonder?

Periodiseringsfond är tillgänglig för juridiska personer som aktiebolag och ekonomiska föreningar samt för enskilda firmor och handelsbolag. Fysiska personer utanför näringsverksamhet kan inte använda detta skatteplaneringsverktyg.

Verktyget är särskilt användbart för företag med ojämna resultat olika år, till exempel byggföretag, konsulter med projektintäkter eller säsongsbaserade verksamheter. Dessa kan jämna ut resultatet mellan olika år genom strategisk avsättning och återföring.

Hur bokförs avsättning till periodiseringsfond?

Avsättningen görs som bokslutsdisposition vid räkenskapsårets slut. Bokföringen skiljer sig åt beroende på vilket år fonden avsätts, eftersom varje periodiseringsfond får ett specifikt konto kopplat till det år den senast måste återföras.

För 2024 års avsättning används konto 2124, vilket signalerar att fonden måste återföras senast 2030 (sex år senare). För 2025 används konto 2125, och så vidare.

Bokföringsexempel vid avsättning:

• Debet: Avsättning till periodiseringsfond (konto 8811) - 50 000 kr
• Kredit: Periodiseringsfond 2024 (konto 2124) - 50 000 kr

Avsättningen minskar resultatet i resultaträkningen och skapar samtidigt en post under obeskattade reserver i balansräkningen. Denna post representerar ett framtida skatteanspråk som måste återföras.

Vilka bokföringskonton används för periodiseringsfonder?

Varje årsavstämning får ett eget konto i kontoklass 21 för att tydligt markera vilket år återföring måste ske senast. Detta underlättar uppföljning och säkerställer att återföringsskyldigheten uppfylls i tid.

Kostnadskontot 8811 används genomgående för alla avsättningar, medan balanskontot varierar. Ett företag kan ha upp till sex periodiseringsfonder samtidigt, var och en med sitt specifika återföringsår.

Vad är återföring av periodiseringsfond och när måste den ske?

Återföring innebär att tidigare avsatt belopp tas upp som intäkt i deklarationen, vilket ökar det beskattningsbara resultatet. Periodiseringsfonden måste återföras till beskattning senast sjätte året efter det år avsättningen gjordes.

Om du sätter av till periodiseringsfond 2024 måste beloppet återföras senast i deklarationen för 2030. Frivillig tidigare återföring är alltid möjlig och kan vara strategisk vid låga resultatår.

Du kan välja att återföra hela eller delar av fonden. Vid delåterföring kvarstår resterande belopp till nästkommande år, fram till det sjätte beskattningsåret. Då måste eventuellt kvarstående belopp återföras helt.

Hur återförs periodiseringsfonden i praktiken?

Återföringen bokförs som en intäkt i resultaträkningen och minskar samtidigt posten under obeskattade reserver i balansräkningen.

Bokföringsexempel vid återföring:

• Debet: Periodiseringsfond 2024 (konto 2124) - 50 000 kr
• Kredit: Återföring av periodiseringsfond (konto 8819) - 50 000 kr

Vid delåterföring bokförs endast den del som ska återföras. Om du vill återföra 20 000 kr av en fond på 50 000 kr, kvarstår 30 000 kr i balansräkningen för återföring kommande år.

Exempel på delåterföring: En enskild näringsidkare gjorde en avsättning på 80 000 kr 2024. Under 2027 har verksamheten ett lägre resultat och väljer att återföra 30 000 kr. De återstående 50 000 kr måste då återföras senast 2030.

Vad händer om periodiseringsfonden inte återförs i tid?

Om fonden inte återförs frivilligt senast det sjätte beskattningsåret sker automatisk återföring i deklarationen. Detta kan ge en oväntad skatteeffekt eftersom hela beloppet läggs till inkomsten det året, oavsett om företaget har råd att betala den ökade skatten.

Vid automatisk återföring beskattas hela fonden på en gång, vilket kan innebära en betydande skatteskuld. Företag med flera periodiseringsfonder som löper ut samma år riskerar en särskilt stor skatteökning.

Exempel: Ett aktiebolag har glömt att återföra tre fonder om totalt 180 000 kr som alla förfaller 2030. Hela beloppet läggs till vinsten 2030, vilket ökar skatten med cirka 37 000 kr (180 000 × 20,6 %).

Vad är schablonintäkt på periodiseringsfond?

Schablonintäkt är en beräknad ränteintäkt på fondens ingående värde som beskattas årligen i deklarationen, men aldrig bokförs i bokföringen. Beloppet beräknas som en procentsats av fondens värde vid räkenskapsårets början.

Aktuella schablonräntor:

• 2,62 % för räkenskapsår 2024 (deklareras 2025)
• 1,96 % för räkenskapsår 2025 (deklareras 2026)
• Lägsta ränta: 0,5 % enligt statslåneräntan

Konkret exempel: En periodiseringsfond har ett ingående värde på 50 000 kr vid starten av räkenskapsåret 2024. Schablonintäkten blir 1 310 kr (50 000 × 2,62 %). Detta belopp tas upp i NE-bilaga ruta 4.6a för enskild firma eller i bolagets självdeklaration för aktiebolag.

Schablonintäkten påverkar endast skatten, inte bokföringen. Den representerar en teoretisk avkastning som Skatteverket antar att fonden genererar, oavsett om pengarna faktiskt förräntas eller inte.

Varför beskattas schablonintäkt men bokförs inte?

Schablonintäkten är en skattemässig justering som inte motsvarar faktisk avkastning i företaget. Eftersom periodiseringsfonden inte är en separat investering eller tillgång som genererar ränta, finns ingen verklig intäkt att bokföra.

Regeln infördes för att förhindra att företag skjuter upp beskattning helt kostnadsfritt. Genom årlig beskattning av schablonintäkt minskar skattefördelen över tid. Den totala skatteeffekten av en periodiseringsfond blir därmed lägre än om ingen ränta beskattades.

Många företagare missuppfattar detta och tror att schablonintäkten ska bokföras som en kostnad eller intäkt. Detta är felaktigt. Schablonintäkten förs endast in direkt i deklarationen och påverkar det skattemässiga resultatet, inte det bokföringsmässiga.

Vilka är fördelarna med periodiseringsfond?

De främsta fördelarna med periodiseringsfond är att den skjuter upp beskattningen till framtida år, jämnar ut resultat vid ojämn lönsamhet, erbjuder flexibel återföring vid behov och är en enkel bokslutsdisposition att genomföra.

Dessa fördelar gör periodiseringsfond till ett användbart verktyg för strategisk skatteplanering, särskilt för företag med varierande intäkter.

Hur hjälper periodiseringsfonden till att skjuta upp beskattningen?

Avsättningen minskar årets vinst och därmed skatten du betalar nu. Skatten flyttas istället till det år då fonden återförs, när beskattningen sker på det återförda beloppet.

Exempel med siffror: Ett aktiebolag har en vinst på 200 000 kr 2024. Utan avsättning blir skatten 41 200 kr (200 000 × 20,6 %). Med maximal avsättning på 50 000 kr blir vinsten 150 000 kr och skatten 30 900 kr. Skillnaden på 10 300 kr (41 200 - 30 900) skjuts upp till återföringsåret.

När fonden återförs 2029 ökar inkomsten med 50 000 kr, och den uppskjutna skatten betalas då. Under mellantiden har företaget haft tillgång till kapital som annars hade gått till skatt.

Hur jämnar periodiseringsfonden ut resultat över flera år?

Företag med stora resultatsvängningar kan använda fonden för att undvika extremt höga skatteår. När resultatet är högt görs en avsättning som sänker skatten. När resultatet är lågt görs en återföring som ökar inkomsten.

Exempel byggföretag: Ett byggföretag har en stor projektvinst på 800 000 kr 2024. Genom att sätta av 200 000 kr minskar skatten med 41 200 kr (200 000 × 20,6 %). År 2026 har företaget endast 100 000 kr i vinst. Genom att återföra 100 000 kr från fonden ökar inkomsten till 200 000 kr, vilket ger jämnare beskattning över åren.

Detta gör beskattningen mer förutsägbar och minskar risken för likviditetsproblem under år med låga intäkter men hög skatt från tidigare år.

Vilken flexibilitet ger periodiseringsfonden vid återföring?

Du kan välja att återföra hela eller delar av fonden när det passar din ekonomiska situation. Frivillig tidigare återföring kan göras strategiskt när resultatet är lågt för att minimera skatteeffekten.

Om du återför fonden samma år som du gör en ny avsättning kan de motverka varandra. Detta ger möjlighet att rotera periodiseringsfonder och behålla en jämn skattesituation över tid.

Exempel konsultföretag: En konsult med enskild firma återför 40 000 kr från en äldre fond 2025 (höjer inkomsten). Samtidigt gör hen en ny avsättning på 40 000 kr från 2025 års vinst. Nettoeffekten på inkomsten blir noll, men en ny sexårsperiod startar för den nya fonden.

Vilka nackdelar och risker finns med periodiseringsfond?

De främsta nackdelarna är att fonden måste återföras inom sex år, att schablonintäkt beskattas årligen oavsett avkastning, att tillfälliga uppräkningsregler vid skatteändringar kan minska fördelen och att sjunkande schablonränta minskar den totala skatteeffekten.

Dessa faktorer gör att periodiseringsfond inte alltid är det mest fördelaktiga alternativet för alla företag.

Vad innebär återföringsskyldigheten för din skatteplanering?

Fonden ger ingen permanent skattefrihet. Skatten skjuts endast upp, inte bort. Vid återföring i ett år med högt resultat kan den totala skatteeffekten bli större än om ingen avsättning gjorts.

Företag måste planera långsiktigt för att säkerställa att återföring sker vid lämpligt tillfälle. Om verksamheten växer kraftigt kan samtliga fonder behöva återföras under år med redan höga vinster, vilket skapar en ökad skattebörda.

Riskexempel: Ett aktiebolag har fem periodiseringsfonder på totalt 300 000 kr som alla förfaller 2029-2030. Om företaget samtidigt har höga vinster dessa år kan hela återföringen läggas ovanpå ordinarie vinst, vilket ger en sammanlagd skatteskuld på över 60 000 kr enbart från fonderna.

Hur påverkar schablonintäkten den totala skatteeffekten?

Årlig schablonintäkt ökar den totala skatten under fondens livstid. Även om du skjuter upp huvudskatten betalar du fortlöpande skatt på den beräknade räntan.

Beräkningsexempel: En fond på 100 000 kr existerar i sex år. Med en genomsnittlig schablonränta på 2 % årligen blir den totala schablonintäkten cirka 12 000 kr över perioden. Vid 20,6 % bolagsskatt innebär detta 2 472 kr i extra skatt (12 000 × 20,6 %).

För enskild firma med högre marginalskatten (cirka 30-52 % beroende på inkomst) blir effekten ännu större. Den totala skattebesparingen minskar således med årliga schablonintäkter.

Vad är de tillfälliga uppräkningsreglerna för periodiseringsfonder?

För att motverka skatteplanering vid skattesänkningar infördes tillfälliga uppräkningsregler. Avsättning gjord före 2019 och återförd 2019 eller senare räknas upp med 3-6 % beroende på återföringsår. Avsättning 2019-2020 återförd 2021 eller senare räknas upp med 4 %.

Detta innebär att det återförda beloppet blir högre än den ursprungliga avsättningen, vilket minskar planeringseffekten avsevärt.

Exempel: En avsättning på 50 000 kr gjordes 2018 och återförs 2024. Beloppet räknas upp till 53 000 kr (50 000 × 1,06), vilket ger 3 000 kr mer i beskattningsbar inkomst än vad som ursprungligen sattes av.

Hur deklareras periodiseringsfond för enskild firma?

Avsättning och återföring av periodiseringsfond deklareras i NE-bilagan. Avsättningsunderlaget beräknas i ruta R33, medan schablonintäkt tas upp i ruta 4.6a. Skatteverket justerar sedan automatiskt den beskattningsbara inkomsten.

Deklarationen görs elektroniskt via Skatteverkets tjänst eller genom en godkänd deklarationstjänst. Periodiseringsfonden behöver inte redovisas i årsredovisning för enskild firma, endast i skattedeklarationen.

Hur beräknas avsättningen i NE-bilagan?

Avsättningen beräknas som 30 procent av inkomsten före avsättning till periodiseringsfond, vilket motsvarar beloppet i NE-bilaga ruta R33.

Beräkningsformel: Avsättning = Inkomst före avsättning × 0,30

Konkret exempel från deklaration:

• Inkomst av enskild näringsverksamhet före avsättning (R33): 250 000 kr
• Maximal avsättning: 75 000 kr (250 000 × 0,30)
• Inkomst efter avsättning: 175 000 kr

Om du hade en tidigare periodiseringsfond på 40 000 kr vid årets början, tas schablonintäkt upp i ruta 4.6a. Med 2,62 % ränta blir schablonintäkten 1 048 kr (40 000 × 2,62 %), vilket läggs till den beskattningsbara inkomsten.

Det går att göra en lägre avsättning än maxbeloppet, men aldrig högre. Många enskilda näringsidkare väljer att sätta av ett belopp som ger jämn beskattning över flera år snarare än att alltid maximera avsättningen.

Hur deklareras periodiseringsfond för aktiebolag?

Avsättning och återföring framgår av årsredovisningen och förs över till bolagets självdeklaration (INK2). Schablonintäkt redovisas separat i deklarationen, oftast i särskild bilaga eller direkt i INK2-blanketten.

Aktiebolag och andra juridiska personer måste upprätta årsredovisning enligt bokföringslagen, där periodiseringsfonderna tydligt framgår under obeskattade reserver.

Var i årsredovisningen redovisas periodiseringsfonder?

Periodiseringsfonden redovisas under "Obeskattade reserver" i balansräkningen. Avsättning och återföring visas under "Bokslutsdispositioner" i resultaträkningen.

Förenklat exempel från årsredovisning:

Resultaträkning:

• Resultat före bokslutsdispositioner: 200 000 kr
• Avsättning till periodiseringsfond: -50 000 kr
• Resultat efter bokslutsdispositioner: 150 000 kr

Balansräkning (Eget kapital och skulder):

• Obeskattade reserver
  • Periodiseringsfond 2024: 50 000 kr
  • Periodiseringsfond 2023: 40 000 kr
  • Totalt obeskattade reserver: 90 000 kr

Varje fond anges med sitt räkenskapsår för tydlighet. Vid återföring minskas posten under obeskattade reserver med motsvarande belopp och tas upp som intäkt under bokslutsdispositioner.

Hur skiljer sig periodiseringsfond mellan aktiebolag och enskild firma?

De viktigaste skillnaderna mellan periodiseringsfond för aktiebolag och enskild firma rör procentsats för avsättning, bokföringsskyldighet och deklarationsförfarande.

Båda företagsformerna följer samma grundprinciper för återföring och schablonintäkt. Den största skillnaden ligger i procentsatsen och redovisningsmetoden.

Vanliga frågor om periodiseringsfond

Här besvaras de vanligaste frågorna om periodiseringsfonder för att klargöra vanliga missuppfattningar.

Kan periodiseringsfond användas för permanent skattefrihet?

Nej, periodiseringsfond ger ingen permanent skattefrihet. Fonden måste återföras till beskattning senast sjätte året efter avsättningsåret. Under tiden beskattas en årlig schablonintäkt, vilket ytterligare minskar den totala skattefördelen.

Verktyget skjuter endast upp beskattningen och jämnar ut resultat över tid. Det är inte en metod för att permanent undvika skatt.

Måste schablonintäkten bokföras i bokföringen?

Nej, schablonintäkten bokförs aldrig i den löpande bokföringen. Den tas endast upp i skattedeklarationen som en skattemässig justering av resultatet.

Detta är en vanlig missuppfattning bland företagare. Eftersom schablonintäkten inte motsvarar en faktisk intäkt i verksamheten finns inget att bokföra. Justringen sker enbart i deklarationen för att beräkna korrekt skattepliktig inkomst.

Kan en periodiseringsfond återföras delvis?

Ja, du kan välja att återföra hela eller delar av fonden. Vid delåterföring kvarstår resterande belopp till nästkommande beskattningsår, fram till det sjätte året då hela kvarstående belopp måste återföras.

Bokföringsexempel delåterföring:

• Debet: Periodiseringsfond 2024 (konto 2124) - 20 000 kr
• Kredit: Återföring av periodiseringsfond (konto 8819) - 20 000 kr

Om fonden ursprungligen var 60 000 kr kvarstår 40 000 kr i balansräkningen för kommande återföring.

Gäller samma procentsats för alla bolagsformer?

Nej, procentsatsen skiljer sig mellan olika företagsformer. Aktiebolag får sätta av högst 25 procent av vinsten, medan enskild firma och handelsbolag får sätta av 30 procent av inkomsten.

Dessa gränser är lagstadgade och kan inte överskridas oavsett företagets ekonomiska situation. Lägre avsättningar än maxbeloppet är alltid tillåtna.

Vad händer med periodiseringsfonden vid bolagsavveckling?

Vid bolagsavveckling eller försäljning av verksamheten måste alla periodiseringsfonder återföras och beskattas. Fonderna kan inte övertas av ny ägare eller överföras till annan juridisk form.

Detta innebär att hela värdet av samtliga fonder läggs till sista årets beskattningsbara resultat, vilket kan ge en betydande skatteskuld. Planera därför noga inför avveckling genom att börja återföra fonder i god tid innan avveckling påbörjas.

Sammanfattning: När är periodiseringsfond rätt verktyg för ditt företag?

Periodiseringsfond är mest fördelaktig för företag med ojämna resultat mellan olika år, behov av strategisk skatteplanering och långsiktig verksamhet. Verktyget passar särskilt bra för konsulter, byggföretag, projektbaserade verksamheter och säsongsföretag.

Verktyget är mindre lämpligt för företag med stabilt låga resultat, kortsiktig verksamhet eller verksamheter som planerar avveckling inom sex år. I dessa fall ger periodiseringsfond begränsad nytta eftersom schablonintäkten minskar den totala skatteeffekten.

För optimal användning rekommenderas kontakt med revisor eller skatterådgivare som kan bedöma din specifika situation. Rätt använd blir periodiseringsfond ett kraftfullt verktyg för att jämna ut resultatet och förbättra likviditeten över tid.